Finanspolitiska rådet
.
Finanspolitiska rådet,
Box 3273, SE-103 65 Stockholm
Kungsgatan 12-14,
Tel: 08-453 59 90 Fax: 08-453 59 64

info@finanspolitiskaradet.se
www.finanspolitiskaradet.se

  • John Hassler deltar i EFN:s eftervalsanalys



    17 september 2014

    John Hassler och Irene Wennemo kommenterade valresultatet och den ekonomiska politiken i EFN:s eftervalsanalys. Programledare var Katrine Kielos och Anders Billing.Programmet kan ses här:Webb-TVlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
  • Finanspolitiska rådets rapport på engelska



    8 september 2014

    Rådets rapport Svensk finanspolitik 2014 finns nu tillgänglig på engelska.Swedish Fiscal Policy 2014PDFSummaryPDF
  • Rådet på SNS-seminarium om arbetsmarknaden



    3 september 2014

    Oskar Nordström Skans presenterade rådets analys av arbetsmarknaden på SNS-seminariet "Inför riksdagsvalet: läget på arbetsmarknaden" - om de arbetsmarknadspolitiska utmaningarna och vilka politiska åtgärder som krävs för att hantera dem.Deltog gjorde även Mikael Damberg (S), Anna Kinberg Batra (M), Åsa Olli Segendorf (Konjunkturinstitutet) och Mats Wadman (Arbetsförmedlingen).Seminariet kan ses här:Webb-TVlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönsterRådets presentationPDF
  • Inbjudan till konferens om underlagsrapporter



    11 juni 2014

    Finanspolitiska rådet beställer regelbundet underlagsrapporter inom rådets verksamhetsområden. För att stimulera till diskussion kring rapporterna anordnar rådet en konferens där underlagsrapporterna diskuteras.Följande underlagsrapporter presenteras onsdagen den 11 juni:Dirk Niepelt: Financial PolicyPDFNiklas Bengtsson, Per-Anders Edin och Bertil Holmlund: Löner, sysselsättning och inkomster - ökar klyftorna i Sverige?PDFUnderlagsrapporterna kommenteras av Per Krusell (professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet), Stefan Fölster (adjungerad professor och chef för Reforminstitutet) och Irene Wennemo (fil. dr. i sociologi och ledarskribent för Aftonbladet).Se inbjudanPDF för detaljer och anmälan.
  • Nya ledamöter



    23 maj 2014

    I enlighet med rådets förslag den 19 mars i år, fattade regeringen vid regeringssammanträdet igår beslut om att utse Yvonne Gustafsson och Hilde C. Bjørnland till ledamöter och Irma Rosenberg till vice ordförande i Finanspolitiska rådet.
  • FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2014 Långsiktigt starka finanser – men permanenta åtgärder försvårar återgång till 1 procents överskott



    12 maj 2014

    Risk att sparandet 2014 blir lägre än vad som är stabiliseringspolitiskt motiverat Stabiliseringspolitiken har varit tidsmässigt träffsäker sedan finanskrisen bröt ut. Givet regeringens bedömning av konjunkturläget i höstas var det beräknade finansiella sparandet i budgetpropositionen för 2014 förenligt med en välbalanserad finanspolitik. Sedan hösten 2013 har den stabiliseringspolitiska bilden förändrats och rådet ser nu en risk för att det finansiella sparandet för 2014 blir lägre än vad som är stabiliseringspolitiskt motiverat. Åtgärderna i BP14 är permanenta vilket gör en återgång till 1 procents överskott i de offentliga finanserna svårare.Överskottsmålet nås inte Överskottsmålet nås inte under innevarande konjunkturcykel. Avvikelsen från målet kan emellertid motiveras av den långa och djupa lågkonjunkturen och behöver inte skada överskottsmålets trovärdighet. I vårpropositionen gör regeringen ett tydligt åtagande om att sparandet 2018 ska återgå till 1 procent av BNP. Detta åtagande är ett värdefullt bidrag till att upprätthålla förtroendet för det finanspolitiska ramverket.Långsiktigt hållbara finanser men överskottsmålet bör ligga fast tills vidare De offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet är inte hotad. Inte heller om överskottsmålet ändrades till ett balansmål skulle den offentliga nettoförmögenheten eller bruttoskulden utvecklas oroväckande. Ett lägre mål skulle däremot minska marginalerna för att möta en kommande lågkonjunktur. Ett lägre mål ger dessutom endast en temporär ökning av resurserna till högre utgifter eller lägre skatter. Rådet anser att målet på 1 procents överskott i de offentliga finanserna bör vara kvar tills vidare.Allt fler deltar i arbetskraften men arbetslösheten riskerar att bli varaktigt hög Arbetskraftsdeltagandet, sysselsättningsgraden och antalet arbetade timmar har utvecklats förhållandevis väl under lågkonjunkturen. Det gäller i synnerhet om man beaktar demografiska förändringar. Arbetslösheten är emellertid högre än före krisen. Det är framför allt oroande att andelen långtidsarbetslösa och arbetslösa som tillhör utsatta grupper med jämförelsevis låga jobbchanser har ökat. Det riskerar att leda till en varaktig nivå på arbetslösheten som är högre än regeringens prognos för jämviktsarbetslösheten.Högre inkomster men ökad relativ fattigdom De reala disponibla inkomsterna har ökat sedan 2006 men samtidigt har den relativa fattigdomen också stigit. Rådets analys pekar på att jobbskatteavdragen både har bidragit till de högre inkomsterna och till att avståndet har ökat något mellan de lägre inkomsterna och medianinkomsten. Det sammanfattande måttet på inkomstspridning, Ginikoefficienten, har endast ökat marginellt mellan 2006 och 2012.Ytterligare information Rapporten Svensk finanspolitik lämnas till regeringen i dag. Finanspolitiska rådet består av John Hassler (ordförande), Eva Lindström (vice ordförande), Steinar Holden, Irma Rosenberg, Anders Björklund och Oskar Nordström Skans.Kontakt Vill du veta mer, kontakta rådets ordförande John Hassler (tel. 070-811 72 63), Oskar Nordström Skans (073-593 33 48) eller kanslichef Joakim Sonnegård (tel. 08-453 59 88).Svensk finanspolitik 2014PDF
    SammanfattningPDF
    Summary (English)PDF
    Dataunderlag (Excel)Excel 2007
    Underlagsrapporter 2014öppnas i nytt fönsterPressmeddelandePDF
    Presentation från pressträffenPDF
    Sändning SVT Forumlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

  • Pressträff och konferens om rådets rapport 2014



    12-13 maj 2014

    Finanspolitiska rådets rapport Svensk finanspolitik 2014 publiceras den 12 maj, kl 10.30. I samband med publiceringen hålls en pressträff på IVA:s Konferenscenter, Wallenbergsalen, Grev Turegatan 16.Rapporten och pressmeddelandet finns att hämta på IVA från klockan 10.30. Rapporten och årets underlagsrapporter publiceras även på rådets hemsida.Inbjudan pressträffPDFDen 13 maj hålls en konferens där rådet presenterar Svensk finanspolitik 2014. Kommentatorer i år är Heidi Elmér (chefsekonom på Skandia), Peter Englund (professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm) och Lars Calmfors (professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet).Konferensen den 13 maj är för närvarande fullbokad. Anmälan till reservlistan görs genom att skicka e-post till konferens@finanspolitiskaradet.se. Anmälan ska innehålla namn, arbetsplats och e-post.Inbjudan konferensPDF
  • Om fastighetsskatten



    4 april 2014

    Det har i media förekommit uttalanden som kan tolkas som att Finanspolitiska rådets ordförande John Hassler påstått att avskaffandet av fastighetsskatten 2008 i sig lett till ett inkomstbortfall för offentlig sektor på 50–100 mdkr. Det är inte en korrekt tolkning.Intäkterna från fastighetsskatten var ca 26 mdkr 2007. När fastighetsskatten avskaffades och ersattes av en kommunal avgift var inkomstbortfallet inte särskilt stort, men den snabba ökningen av fastighetspriserna kan ha orsakat ett större inkomstbortfall. Enligt fastighetstaxeringen 2012 var taxeringsvärdet av landets småhus 3 093 mdkr. Med en beskattning på 1 procent av detta skulle intäkter på 31 mdkr ha uppstått. Istället uppgick den faktiska kommunala avgiften för småhus till 13 mdkr år 2012.Utöver småhus beskattas också lantbruks-, hyres- och industrifastigheter. Summan av statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsskatt uppgick år 2012 till 28,7 mdkr, vilket motsvarade 0,8 procent av BNP. I ett internationellt perspektiv är detta en förhållandevis låg beskattning. Enligt OECD-statistik är den genomsnittliga beskattningen i OECD ungefär dubbelt så hög som i Sverige. Om en sådan beskattningsnivå skulle införas i Sverige skulle det innebära drygt 50 mdkr i skatteintäkter. Den svenska beskattningen kan också jämföras med liknande beskattning i USA, i form av lokala och delstatliga ”property taxes”. Dessa uppgick år 2012 till 474 mdr dollar, eller drygt 3 procent av BNP. En beskattning på denna nivå i Sverige skulle ge inkomster på drygt 100 mdkr. Ett snabbt införande av en sådan skatt skulle dock innebära mycket stora, och eventuellt oacceptabla, förmögenhetsomfördelningar.Källor till ovanstående kalkyler kan fås från Finanspolitiska rådets kansli.