Finanspolitiska rådet
.

Finanspolitiska rådet
Box 3273, SE-103 65 Stockholm
Besök: Kungsgatan 12-14

Tel: 08-453 59 90
Fax: 08-453 59 64

info@finanspolitiskaradet.se
www.finanspolitiskaradet.se

  • Konferens om årets underlagsrapporter



    8 juni 2015

    Finanspolitiska rådet beställer regelbundet underlagsrapporter inom rådets verksamhetsområden. För att stimulera till diskussion kring rapporterna anordnar rådet en konferens den 8 juni där underlagsrapporterna diskuteras.Jonas Eliasson och Maria Börjesson presenterar rapporten Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringarPDF och Giancarlo Corsetti presenterar rapporten Fiscal multipliers: Lessons from the Great Recession for small open economiesPDF. Kommentatorer är Lars Hultkrantz och Steinar Holden.InbjudanPDFSe presentationer och webbsändningen från konferensen här.
  • Nya ledamöter



    29 maj 2015

    I enlighet med rådets förslag den 12 februari i år, fattade regeringen vid regeringssammanträdet igår beslut om att utse Cecilia Hermansson och Harry Flam till ledamöter och Yvonne Gustafsson till vice ordförande i Finanspolitiska rådet.
  • Öppen utfrågning om rådets rapport i finansutskottet



    19 maj 2015

    Finansutskottet höll den 19:e maj en öppen utfrågning om rådets rapport 2015. Rådets ordförande John Hassler presenterade rapporten, som sedan kommenterades av finansminister Magdalena Andersson. Därefter följde frågor från utskottets ledamöter och en paneldiskussion där även Oskar Nordström Skans deltog.Se riksdagens webbsändninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster från utfrågningen.
  • Konferens om Svensk finanspolitik 2015



    13 maj 2015

    Rådets rapport Svensk finanspolitik 2015 presenteras och diskuteras på dagens konferens. Rapporten kommenteras av Anna Seim (docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet), Ola Pettersson (chefsekonom på LO) och Robert Boije (samhällspolitisk chef på Saco).Se presentationer och webbsändningen från konferensen här.
  • FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015



    12 maj 2015

    Det behövs en stramare finanspolitik   Enligt de flesta bedömare kommer resursutnyttjandet att vara balanserat redan under 2016 – den långa svenska lågkonjunkturen som inleddes med finanskrisen är då avslutad. Finanspolitiken bör nu inriktas mot att återta de betydande underskott som uppstått under lågkonjunkturåren. Det är alltid frestande att avstå från nödvändiga budgetförstärkningar i en återhämtningsfas. Men en förutsättning för att en aktiv stabiliseringspolitik ska vara förenlig med hållbara offentliga finanser är att underskotten återtas när konjunkturen vänder uppåt.Regeringen bryter mot det finanspolitiska ramverket Regeringens plan för åren 2016–2018 innebär att det faktiska sparandet förbättras med 0,7 procent av BNP och det strukturella sparandet med 0,3 procent av BNP. Det innebär att budgetbalans uppnås först 2018. En så svag förbättring av sparandet är inte i linje med överskottsmålet. Rådet anser att detta tillsammans med att det inte finns något åtagande om att finansiera oförutsedda utgiftsökningar är ett brott mot det finanspolitiska ramverket.Argument för att ändra överskottsmålet Överskottsmålet omfattar det finansiella sparandet i hela offentliga sektorn, dvs. summan av sparandet i staten, kommunsektorn och ålderspensionssystemet. Det finns goda skäl att lyfta ut pensionssystemet ur överskottsmålet. Om det sker är det rimligt att statens sparmål blir noll. Dagens överskottsmål har fram till de senaste åren inneburit ett implicit balansmål för staten. Vi ser inga övertygande argument för att frångå detta implicita mål för statens sparande.Svårt att nå arbetslöshetsmålet Det kommer att bli mycket svårt att nå målet om lägst arbetslöshet inom EU till 2020. För att målet ska nås kommer det att krävas åtgärder som sänker den strukturella arbetslösheten väsentligt. Åtgärder som skulle kunna leda till att målet nås hamnar dock sannolikt i allvarlig konflikt med regeringens fördelningspolitiska ambitioner.Det finns goda argument för att höja ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen, som annars riskerar mista sin roll som omställningsförsäkring. Dessa argument måste dock ställas mot de negativa sysselsättningseffekter som en höjning bedöms medföra.Finanspolitiken mindre omfördelande Vår analys visar att transfereringarna har blivit mindre omfördelande över tiden, medan de direkta skatternas omfördelande effekt inte har förändrats. Andra studier av socialförsäkringarnas utveckling pekar i samma riktning. Sammantaget visar detta att finanspolitiken idag är mindre omfördelande än i mitten av 1990-talet.Stort behov av ramverk för beslut om väg- och järnvägsinvesteringar Det finns inte något tydligt stöd för att investeringsvolymen i vägar och järnvägar har varit för liten. Svenska regeringars investeringsbeslut har emellertid sedan många år tillbaka varit samhällsekonomiskt ineffektiva – stora resurser har lagts på mindre lönsamma projekt. En större budget är ingen lösning på problemen. I stället bör ett ramverk för infrastrukturbeslut införas, som syftar till att tydliggöra de samhällsekonomiska avvägningarna.Ytterligare information Rapporten Svensk finanspolitik lämnas till regeringen i dag. Finanspolitiska rådet består av John Hassler (ordförande), Irma Rosenberg (vice ordförande), Anders Björklund, Hilde Bjørnland, Yvonne Gustafsson och Oskar Nordström Skans.Kontakt Vill du veta mer, kontakta rådets ordförande John Hassler (tel. 070-811 72 63) eller kanslichef Joakim Sonnegård (tel. 08-453 59 88).
    Svensk finanspolitik 2015PDF
    SammanfattningPDF
    Summary (English)PDF
    Beräkningsunderlag – Effekter på sysselsättningen av höjd ersättning i A-kassanPDFDataunderlagExcel 2007
    Sändning av rådets pressträff på SVT Forumlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
    PressmeddelandePDF
    Presentationsbilder från pressträffenPDF
    Underlagsrapporter 2015
  • Pressträff och konferens om rådets rapport 2015



    12-13 maj 2015

    Finanspolitiska rådets rapport Svensk finanspolitik 2015 publiceras tisdagen den 12 maj, kl 9.00. I samband med publiceringen hålls en pressträff. Pressträffen sänds på SVT Forum.Inbjudan till pressträffPDFOnsdagen den 13 maj hålls en konferens där rådet presenterar årets rapport. Rapporten kommenteras av Anna Seim (docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet), Ola Pettersson (chefsekonom på LO) och Robert Boije (samhällspolitisk chef på Saco).En webbsändning av konferensen kommer att läggas upp på hemsidan.Anmälan till konferensen den 13 maj skickas till konferens@finanspolitiskaradet.se. Anmälan ska innehålla namn, arbetsplats och e-post. Sista anmälningsdag är den 6 maj.Inbjudan till konferensPDF
  • Finanspolitiska rådet föreslår nya ledamöter



    12 februari 2015

    Irma Rosenberg och Anders Björklund lämnar sina uppdrag som ledamöter i Finanspolitiska rådet när deras förordnanden löper ut den 30 juni i år.Nya ledamöter i Finanspolitiska rådet utses av regeringen efter förslag från rådet. Rådet har vid sitt sammanträde idag beslutat att föreslå Cecilia Hermansson och Harry Flam som nya ledamöter i rådet från och med den 1 juli 2015. Rådets beslut var enhälligt.Cecilia Hermansson är född 1962. Hon är seniorekonom på Swedbank och forskar vid Centrum för bank och finans (CEFIN) vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Hon var Swedbankkoncernens chefsekonom åren 2008-2013, och har tidigare arbetat på SIDA och Finansdepartementet.Harry Flam är född 1948. Han är professor emeritus i internationell ekonomi vid Institutet för Internationell Ekonomi (IIES), Stockholms universitet. Han var tidigare föreståndare för Institutet för Internationell Ekonomi, och ledamot av det dåvarande Ekonomiska rådet vid Finansdepartementet åren 1993-1997.Ytterligare information Enligt regeringens instruktion för Finanspolitiska rådet är ledamöterna förordnade för en bestämd tid, högst sex år i följd för ordförande och högst tre år i följd för övriga ledamöter.Vill du veta mer, kontakta ordförande John Hassler tel. 070–811 72 63.PressmeddelandePDF
  • Det krävs en plan för hur överskottsmålet ska nås



    19 december 2014

    Syftet med överskottsmålet är att skapa utrymme för en aktiv stabiliseringspolitik utan att de offentliga finanserna långsiktigt urholkas. Erfarenheter från historien och omvärlden visar att ett regelverk för finanspolitiken behövs för att uppnå detta.Budgetbeslutet som togs av riksdagen den 3 december innebar dels att alla reformer bör finansieras krona för krona, dels ett åtagande om att återgå till överskott när konjunkturen är balanserad. Åtagandet innebär att det offentliga finansiella sparandet ska uppgå till en procent av BNP när konjunkturläget har normaliserats vilket är i linje med det finanspolitiska ramverket. Enligt bedömningarna i budgeten kräver detta åtgärder som förstärker budgeten med ca 25 mdkr år 2018.Budgetbeslutet är ett välkommet bidrag till att förstärka förtroendet för överskottsmålet. Beslutet behöver dock kompletteras med en trovärdig plan för hur budgetförstärkningarna ska komma till stånd. Konjunkturåterhämtningen är bräcklig. Därför bör en sådan plan även innehålla en diskussion om hur finanspolitiken kan möta en svagare konjunkturutveckling.Rådet är medvetet om att den motion som riksdagsbeslutet bygger på inte har beretts på samma sätt som en normal budgetproposition. I det fortsatta arbetet inom regering och riksdag är det likväl väsentligt att det arbetas fram en plan för återgång till ett sparande i linje med överskottsmålet när konjunkturen åter är i balans. Det osäkra politiska läget understryker nödvändigheten av en sådan plan. Behovet av budgetförstärkningar för att nå överskottsmålet kvarstår oavsett vilken regering som tillträder efter extravalet den 22 mars.Kontakt Vill du veta mer, kontakta rådets ordförande John Hassler (tel. 070-811 72 63).

Rådets rapport

Underlagsrapporter 2015

Kalendarium

Det finns inga schemalagda händelser

Senaste pressklipp

Arkiv

Följ rådet i sociala medier: