Finanspolitiska rådet
.

Finanspolitiska rådet
Box 3273, SE-103 65 Stockholm
Besök: Kungsgatan 12-14

Tel: 08-453 59 90
Fax: 08-453 59 64

info@finanspolitiskaradet.se
www.finanspolitiskaradet.se

  • Rapporten på engelska



    19 oktober 2016

    2016 års rapport finns nu tillgänglig i engelsk översättning.
    Swedish Fiscal Policy 2016PDF

  • Tjänsten som utredningsekonom tillsatt



    10 oktober 2016


    Christina Håkanson ny medarbetare.
    CVPDF
  • Tjänsten som forskningsassistent tillsatt



    6 juli 2016

    Hannes Jägerstedt tillträder tjänsten som forskningsassistent den 1 september 2016.
  • Konferens om årets underlagsrapporter



    13 juni 2016

    Finanspolitiska rådet beställer regelbundet underlagsrapporter inom rådets verksamhetsområden. För att stimulera till diskussion kring rapporterna anordnade rådet en konferens den 13 juni där underlagsrapporterna diskuterades. Konferensens syfte är att sprida kunskap och bidra till debatt om den ekonomiska politiken.Peter Englund presenterade rapporten En mer neutral kapitalbeskattning – Fördelningseffekter av begränsade ränteavdragPDF, Anne Boschini presenterade rapporten Regeringen och den ekonomiska jämställdheten – En granskning av budgetens bilagor om fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och mänPDF, och Lina Aldén och Mats Hammarstedt presenterade rapporten Flyktinginvandring– Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanserPDF . Kommentatorer var Anna Öster, Anna Thoursie och Bertil Holmlund.Se webbsändningen från konferensen här
  • Konferens om Svensk finanspolitik 2016



    18 maj 2016

    Rådets rapport Svensk finanspolitik 2016 presenterades och kommenterades på dagens konferens. Rapporten kommenterades av Annika Winsth (chefsekonom Nordea), Bettina Kashefi (chefsekonom SKL) och Fredrik Andersson (professor i nationalekonomi vid Lunds universitet).Se presentationer och webbsändningen från konferensen här.
  • Yttrande om Miljömålsberedningens delbetänkande (dnr M2016/00703/KI)



    17 maj 2016

    Finanspolitiska rådet har lämnat sitt remissyttrande om Miljömålsberedningens delbetänkande (dnr M2016/00703/KI).Rådet menar att det är centralt att den svenska klimatpolitiken utformas på ett sådant sätt att den bidrar till att minska de globala utsläppen av växthusgaser till en så låg samhällsekonomisk kostnad som möjligt. Miljömålsberedningens förslag till förändringar av klimatpolitiken går inte i riktning mot att uppnå detta. Beredningens förslag innebär att kostnaderna för att nå de mål som EU och Sverige ställt sig bakom kommer att öka. Om beredningen i sitt slutbetänkande dessutom föreslår att sektorsmål för utsläppsreduktioner i Sverige ska införas, ökar de samhällsekonomiska kostnaderna ytterligare utan att de globala utsläppen av växthusgaser minskar.Det finns därutöver inget empiriskt stöd för Miljömålsberedningens påstående att en striktare klimatpolitik kan bidra till att skapa ett omvandlingstryck i svensk ekonomi och därigenom stärka Sveriges konkurrenskraft.Rådet bedömer att den stora globala utmaningen är att minska utsläppen från kolkraft på ett kostnadseffektivt sätt. Rådet menar därför att svensk klimatpolitik – utöver de åtaganden Sverige gjort inom EU – under de kommande decennierna bör inriktas på åtgärder som direkt eller indirekt bidrar till en utfasning av kolanvändningen i världen.Läs remissyttrandet i sin helhetPDF
  • FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2016



    16 maj 2016

    Det behövs en stramare finanspolitik Svensk ekonomi är på väg in i en högkonjunktur redan i år. Samtidigt är riskerna för en svagare internationell konjunktur fortfarande betydande. Trots den starka konjunkturutvecklingen är finanspolitiken fortsatt expansiv. Stabiliseringspolitiska överväganden talar emellertid för att finanspolitiken borde vara betydligt stramare åren 2016-2018 än den politik som regeringen presenterar i 2016 års ekonomiska vårproposition.Regeringen bryter mot det finanspolitiska ramverket Det finns en betydande avvikelse mellan det finansiella sparandet och vad överskottsmålet kräver. Avvikelsen kan enligt regeringens egna beräkningar endast till en mindre del förklaras av tillfälligt höga utgifter för asylinvandringen. Regeringen har inte presenterat några skäl mot aktiva budgetförstärkningar trots att det föreligger en avvikelse från överskottsmålet. Det finns inte heller något åtagande om att finansiera reformer eller oförutsedda utgiftsökningar. Sammantaget är detta ett brott mot det finanspolitiska ramverket.Fler jobb med låga kvalifikationskrav Vi instämmer med regeringen i att den stora asylinvandringen motiverar utbildningssatsningar, utökade arbetsmarknadspolitiska åtgärder och mer subventionerade anställningar. Men det är nödvändigt att även stimulera framväxten av fler jobb med låga kvalifikationskrav i både privat och offentlig sektor. Regeringen bör skyndsamt tillsätta en expertkommission med uppgift att b.la. stödja arbetsmarknadens parters arbete med att underlätta nyanländas etablering på arbetsmarkanden.Byt arbetslöshetsmål Vi bedömer att regeringen inte kommer att nå sitt mål om lägst arbetslöshet inom EU till 2020. Vi menar dessutom att det vore bättre om regeringen omformulerade sitt arbetslöshetsmål till separata mål för olika grupper. Exempel på sådana är mål för att förbättra arbetsmarknadsintegrationen av asylinvandrare, mål för snabbare inträde på arbetsmarknaden för unga, samt mål för successivt höjd pensionsålder.Bygg inte höghastighetsjärnvägen De planerade investeringarna i höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Göteborg/Malmö bedöms som samhällsekonomiskt mycket olönsamma. Investeringarna bör därför inte genomföras. Att finansiera investeringen via Riksgälden – som Sverigeförhandlingen föreslår – är ett sätt att kringgå den normala politiska beslutsprocessen men påverkar inte den samhällsekonomiska kalkylen över huvud taget.Minska den globala kolanvändningen Vi bedömer att den stora globala utmaningen för att stoppa klimatförändringarna är att minska utsläppen från kolkraft på ett kostnadseffektivt sätt. Svensk klimatpolitik bör inriktas på åtgärder som direkt eller indirekt bidrar till en utfasning av kolanvändningen i världen. Detta är betydligt viktigare än att minska oljeanvändningen. En snabb minskning av oljeanvändningen i Sverige kombinerad med sektorsvisa reduktionsmål inom landets gränser riskerar att bli dyrt för Sverige utan att leda till minskade globala växthusgasutsläpp eller visa vägen för hur världen kan minska sitt beroende av fossila bränslen. Ytterligare information Rapporten Svensk finanspolitik lämnas till regeringen i dag. Finanspolitiska rådet består av John Hassler (ordförande), Yvonne Gustafsson (vice ordförande), Hilde C. Bjørnland, Harry Flam, Cecilia Hermansson och Oskar Nordström Skans.Kontakt Vill du veta mer, kontakta rådets ordförande John Hassler (tel. 070-811 72 63) eller kanslichef Joakim Sonnegård (tel. 08-453 59 88).Svensk finanspolitik 2016PDF
    SammanfattningPDF
    Summary (English)PDF
    Rättelseblad till tryckt versionPDF
    PressmeddelandePDF
    Sändning av rådets pressträff på SVT Forum
    Presentationsbilder från pressträffenPDF
    Underlagsrapporter 2016
  • Nya ledamöter



    12 maj 2016

    I enlighet med rådets förslag den 14 mars i år, fattade regeringen vid regeringssammanträdet idag beslut om att utse Peter Englund och Bertil Holmlund till ledamöter och Harry Flam till ordförande i Finanspolitiska rådet.CV Peter EnglundPDFCV Harry FlamPDFCV Bertil HolmlundPDF