Rådet söker en Nationalekonom/forskningsassistent

Ledamöter i Finanspolitiska rådet från 1 juli

IMF vill stärka Finanspolitiska rådets roll

"As the current framework—targeting a surplus of 1 percent of GDP across the cycle, supported by medium-term expenditure ceilings—remains well suited for Sweden, the critical element in any changes will be to reinforce the central role of the Swedish Fiscal Policy Council in assessing compliance with the rules."

Läs hela uttalandet.

Lars Calmfors deltog i Lördagsintervjun

Till intervjun.

Förslag till ledamöter i Finanspolitiska rådet från 1 juli

Läs pressmeddelandet.

Finanspolitiska rådet inspiration för Storbritanniens nya Office for Budget Responsibility

"The OBR looks to Sweden rather than across the Atlantic for inspiration. In America the Congressional Budget Office answers to the legislature. It has plenty of resources, enabling it recently to cost proposals for reforming health care, for example. By contrast, the Swedish Fiscal Policy Council operates on a modest scale, providing an independent review of budgetary plans and performance."

Läs hela artikeln.

FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2010

Hög skuldsättning i vår omvärld kräver finanspolitisk försiktighet

På grund av den stora osäkerheten om den ekonomiska krisens långsiktiga effekter bör inga ytterligare utfästelser om permanenta ofinansierade reformer göras. Men de starka offentliga finanserna i Sverige ger viss stabiliseringspolitisk handlingsfrihet. Det skriver Finanspolitiska rådet i sin tredje rapport.

Stora risker för bakslag i konjunkturen
EUs räddningspaket har hanterat den akuta krissituationen, men de grundläggande offentligfinansiella problemen består i Europa. Det finns ännu större anledning att oroa sig för budgetunderskotten i USA, Storbritannien och Japan. Risken är överhängande att också de kan utlösa reaktioner på finansmarknaderna. För att undvika det krävs kraftiga finanspolitiska åtstramningar. I båda fallen påverkas den internationella konjunkturutvecklingen negativt.

Inget ytterligare reformutrymme men stabiliseringspolitisk handlingsfrihet i Sverige
Osäkerheten om krisens effekter på lång sikt innebär att inga ytterligare permanenta ofinansierade reformer nu bör utlovas. Däremot ger de starka offentliga finanserna i Sverige viss stabiliseringspolitisk handlingsfrihet.
— Det är ett politiskt val om man vill använda handlingsutrymmet för fortsatta tillfälliga stimulansåtgärder eller snabbt återställa buffertarna inför framtiden, säger rådets ordförande Lars Calmfors. Om man vill göra finanspolitiken mer expansiv 2011 ligger en förlängning av de tillfälliga statsbidragen till kommunerna närmast till hands. Men en risk är att bidragen då uppfattas som permanenta. Därför måste regeringen påskynda arbetet på ett regelsystem för att utjämna kommunernas inkomster över konjunkturen.

Ris och ros åt regeringens sysselsättningspolitik
Jobbskatteavdraget är sannolikt en effektiv metod att öka sysselsättningen på sikt, men regeringen borde förklara bättre hur det fungerar. Sjukförsäkringsreformerna har angripit ett svårt problem men har genomförts på ett förhastat sätt. Inom arbetsmarknadspolitiken har jobbsökaraktiviteter och coachning använts för mycket i lågkonjunkturen, medan arbetsmarknadsutbildningen har blivit alltför liten. Det finns en risk att reguljär utbildning har överexpanderat därför att den har använts som försörjning för arbetslösa.

Beskattning av pensioner
Sysselsättningsskäl kan motivera att arbetsinkomster beskattas lägre än pensioner. För att motverka oönskade fördelningseffekter kan riktade skattesänkningar användas för att kompensera de pensionärer som inte fått del av jobbskatteavdraget under sin yrkesverksamma tid. Sådana skattesänkningar bör i så fall ses som en övergångslösning och successivt fasas ut.

ROT-avdraget bör omprövas
Det finns starkare samhällsekonomiska effektivitetsargument för ett permanent RUT-avdrag än för ett permanent ROT-avdrag. ROT-avdraget bör omprövas när konjunkturen vänder uppåt.

Oväntat lågt utnyttjande av kompletterande arbetslöshetsförsäkringar
Det finns omfattande stöd i forskningen för att lägre a-kassa leder till högre sysselsättning. Men hur detta ska balanseras mot behovet av ett gott försäkringsskydd är en politisk fråga. Kunskapen om vilket skydd som kompletterande avtals- och fackliga arbetslöshetsförsäkringar ger är liten. En enkätundersökning som Finanspolitiska rådet låtit göra tyder på att förvånansvärt få arbetslösa har ersättning från dessa kompletterande försäkringar.

Ytterligare information
Rapporten Svensk finanspolitik lämnas till regeringen idag. Finanspolitiska rådet består av åtta ledamöter: Lars Calmfors (ordförande), Torben Andersen (vice ordförande), Michael Bergman, Martin Flodén, Laura Hartman, Helena Svaleryd, Lars Tobisson och Erik Åsbrink.

Kontakt
Vill du veta mer kontakta ordförande Lars Calmfors (tel. 076-135 58 14); ledamot Martin Flodén (tel. 070-716 83 97); ledamot Laura Hartman (tel. 073-33 79 33); ledamot Helena Svaleryd (tel. 070-746 49 28) eller utredningsekonom Eva Oscarsson (tel. 0730-72 37 49).

Ladda ner
Svensk finanspolitik 2010
Sammanfattning
Pressmeddelande
Presentation vid presskonferensen

Om Finanspolitiska rådet

Finanspolitiska rådet är en myndighet som bildades den 1 augusti 2007. Rådet består av åtta ledamöter och bistås av ett kansli med fyra anställda. Rådets uppgift är att göra en oberoende granskning av regeringens finanspolitik.

Rådet ska följa upp hur finanspolitiken förhåller sig till sina grundläggande mål om långsiktigt hållbara offentliga finanser, överskottsmålet och utgiftstaket samt till konjunkturutvecklingen. Rådet ska även bedöma om utvecklingen ligger i linje med långsiktigt uthållig tillväxt och långsiktigt hållbar sysselsättning. Det är också rådets uppgift att granska tydligheten i de ekonomiska propositionerna samt kvaliteten i de underlag som regeringen baserar sina bedömningar på. Slutligen ska rådet verka för en ökad offentlig diskussion i samhället om den ekonomiska politiken.

Rådets uppgifter fullföljs framför allt genom publiceringen av en rapport som lämnas till regeringen senast den 15 maj varje år. De år när val hålls till Europaparlamentet ska dock rapporten senast lämnas den 10 maj. Rapporten ska kunna användas som ett underlag bl.a. för riksdagens granskning av regeringens politik. Som ett led i uppdraget anordnar rådet även konferenser och utger skrifter om olika aspekter på finanspolitiken.

Rådet som helhet tar inte löpande ställning till den ekonomiska politiken. Däremot deltar rådets ledamöter i samhällsdebatten med sina egna synpunkter. Dessa kan, men behöver inte nödvändigtvis, delas av andra ledamöter.