Finanspolitiska rådet
.

Finanspolitiska rådet
Box 3273, SE-103 65 Stockholm
Besök: Kungsgatan 12-14

Tel: 08-453 59 90
Fax: 08-453 59 64

info@finanspolitiskaradet.se
www.finanspolitiskaradet.se

  • Finanspolitiska rådet föreslår nya ledamöter



    20 februari 2017


    Hilde C. Bjørnland och Yvonne Gustafsson lämnar sina uppdrag som ledamöter i Finanspolitiska rådet när deras förordnanden löper ut den 30 juni i år.

    Nya ledamöter i Finanspolitiska rådet utses av regeringen efter förslag från rådet. Rådet har vid sitt sammanträde idag beslutat att föreslå Kari Lotsberg och Ragnar Torvik som nya ledamöter i rådet från och med den 1 juli 2017. Rådet beslutade samtidigt att föreslå Kari Lotsberg som ny vice ordförande i rådet. Beslutet var enhälligt.

    Kari Lotsberg har bland annat arbetat som byråsjef vid finansdepartementet i Norge och som statssekreterare vid finansdepartementet i Sverige.

    Ragnar Torvik är professor i nationalekonomi vid universitet i Trondheim och vid Handelshögskolan i Oslo.

    Ytterligare information

    Enligt regeringens instruktion för Finanspolitiska rådet är ledamöterna förordnade för en bestämd tid, högst sex år i följd för ordförande och högst tre år i följd för övriga ledamöter.

    Vill du veta mer, kontakta ordförande Harry Flam tel. 070–918 85 45.

    Skrivelse till regeringenPDF
    CV Kari LotsbergPDF
    CV Ragnar TorvikPDF

  • Yttrande om SOU 2016:67 En översyn av överskottsmålet



    6 december 2016


    Överskottsmålskommittén (SOU 2016:67) har nyligen presenterat en rad förslag som syftar till att förstärka det finanspolitiska ramverket. Vi välkomnar flera av utredningens förslag. Ett av förslagen innebär emellertid ett hot mot rådets oberoende. Utredningen föreslår att modellen för att utse rådsledamöter ändras så att en valberedning, där ledamöter från riksdagens finansutskott ingår, i fortsättningen nominerar nya rådsmedlemmar. Utredningen menar att detta kommer att stärka rådets oberoende i förhållande till regeringen. Vi menar tvärtom att utredningens förslag skulle minska rådets oberoende. Med utredningens förslag kommer finansministern ha möjlighet att påverka vem finansutskottets ledamöter föreslår som ny medlem i rådet.Nuvarande modell innebär att rådet lämnar förslag på nya ledamöter till regeringen minst tre månader innan förordnandena går ut. Rådets förslag ska enligt instruktionen möjliggöra att det finns både hög vetenskaplig kompetens och erfarenhet av praktisk ekonomisk politik i rådet, samt att rådet har en jämn könsfördelning. Rådet har dessutom hittills alltid haft en ledamot från ett annat land än Sverige. Rådet offentliggör regelmässigt sina förslag samtidigt som de lämnas till regeringen. Regeringen utser därefter rådsledamöterna. Några konsultationer mellan regeringen och rådet om nya ledamöter förekommer inte. Det är rimligt att säga att rådet i praktiken förnyar sig självt, men att regeringen har möjlighet att stoppa rådets förslag.Utredningen bedömer att det finns ett principiellt problem med nuvarande modell, men menar att detta i praktiken inte har resulterat i någon bristfällig sammansättning av rådet. Mot den bakgrunden är det oroväckande att utredningen ändå föreslår en ny modell som dessutom innebär stor risk för att rådets oberoende inskränks. Det finns visserligen ett principiellt problem med dagens modell, men om den ska ändras föreslår vi istället en valberedning som inte har partipolitisk sammansättning. En sådan valberedning skulle exempelvis kunna bestå av närmast föregående rådsordförande, generaldirektören för en central myndighet på det ekonomisk-politiska området, t.ex. Konjunkturinstitutet, samt en representant för akademin.Läs rådets remissyttrande härPDF.
  • Rapporten på engelska



    19 oktober 2016

    2016 års rapport finns nu tillgänglig i engelsk översättning.
    Swedish Fiscal Policy 2016PDF

  • Tjänsten som utredningsekonom tillsatt



    10 oktober 2016


    Christina Håkanson ny medarbetare.
    CVPDF
  • Tjänsten som forskningsassistent tillsatt



    6 juli 2016

    Hannes Jägerstedt tillträder tjänsten som forskningsassistent den 1 september 2016.
  • Konferens om årets underlagsrapporter



    13 juni 2016

    Finanspolitiska rådet beställer regelbundet underlagsrapporter inom rådets verksamhetsområden. För att stimulera till diskussion kring rapporterna anordnade rådet en konferens den 13 juni där underlagsrapporterna diskuterades. Konferensens syfte är att sprida kunskap och bidra till debatt om den ekonomiska politiken.Peter Englund presenterade rapporten En mer neutral kapitalbeskattning – Fördelningseffekter av begränsade ränteavdragPDF, Anne Boschini presenterade rapporten Regeringen och den ekonomiska jämställdheten – En granskning av budgetens bilagor om fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och mänPDF, och Lina Aldén och Mats Hammarstedt presenterade rapporten Flyktinginvandring– Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanserPDF . Kommentatorer var Anna Öster, Anna Thoursie och Bertil Holmlund.Se webbsändningen från konferensen här
  • Konferens om Svensk finanspolitik 2016



    18 maj 2016

    Rådets rapport Svensk finanspolitik 2016 presenterades och kommenterades på dagens konferens. Rapporten kommenterades av Annika Winsth (chefsekonom Nordea), Bettina Kashefi (chefsekonom SKL) och Fredrik Andersson (professor i nationalekonomi vid Lunds universitet).Se presentationer och webbsändningen från konferensen här.
  • Yttrande om Miljömålsberedningens delbetänkande (dnr M2016/00703/KI)



    17 maj 2016

    Finanspolitiska rådet har lämnat sitt remissyttrande om Miljömålsberedningens delbetänkande (dnr M2016/00703/KI).Rådet menar att det är centralt att den svenska klimatpolitiken utformas på ett sådant sätt att den bidrar till att minska de globala utsläppen av växthusgaser till en så låg samhällsekonomisk kostnad som möjligt. Miljömålsberedningens förslag till förändringar av klimatpolitiken går inte i riktning mot att uppnå detta. Beredningens förslag innebär att kostnaderna för att nå de mål som EU och Sverige ställt sig bakom kommer att öka. Om beredningen i sitt slutbetänkande dessutom föreslår att sektorsmål för utsläppsreduktioner i Sverige ska införas, ökar de samhällsekonomiska kostnaderna ytterligare utan att de globala utsläppen av växthusgaser minskar.Det finns därutöver inget empiriskt stöd för Miljömålsberedningens påstående att en striktare klimatpolitik kan bidra till att skapa ett omvandlingstryck i svensk ekonomi och därigenom stärka Sveriges konkurrenskraft.Rådet bedömer att den stora globala utmaningen är att minska utsläppen från kolkraft på ett kostnadseffektivt sätt. Rådet menar därför att svensk klimatpolitik – utöver de åtaganden Sverige gjort inom EU – under de kommande decennierna bör inriktas på åtgärder som direkt eller indirekt bidrar till en utfasning av kolanvändningen i världen.Läs remissyttrandet i sin helhetPDF