Finanspolitiska rådet
.

Finanspolitiska rådet
Box 3273, SE-103 65 Stockholm
Besök: Kungsgatan 12-14

Tel: 08-453 59 90

info@fpr.se
www.fpr.se

Om fastighetsskatten

4 april 2014

Det har i media förekommit uttalanden som kan tolkas som att Finanspolitiska rådets ordförande John Hassler påstått att avskaffandet av fastighetsskatten 2008 i sig lett till ett inkomstbortfall för offentlig sektor på 50–100 mdkr. Det är inte en korrekt tolkning.

Intäkterna från fastighetsskatten var ca 26 mdkr 2007. När fastighetsskatten avskaffades och ersattes av en kommunal avgift var inkomstbortfallet inte särskilt stort, men den snabba ökningen av fastighetspriserna kan ha orsakat ett större inkomstbortfall. Enligt fastighetstaxeringen 2012 var taxeringsvärdet av landets småhus 3 093 mdkr. Med en beskattning på 1 procent av detta skulle intäkter på 31 mdkr ha uppstått. Istället uppgick den faktiska kommunala avgiften för småhus till 13 mdkr år 2012.

Utöver småhus beskattas också lantbruks-, hyres- och industrifastigheter. Summan av statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsskatt uppgick år 2012 till 28,7 mdkr, vilket motsvarade 0,8 procent av BNP. I ett internationellt perspektiv är detta en förhållandevis låg beskattning. Enligt OECD-statistik är den genomsnittliga beskattningen i OECD ungefär dubbelt så hög som i Sverige. Om en sådan beskattningsnivå skulle införas i Sverige skulle det innebära drygt 50 mdkr i skatteintäkter. Den svenska beskattningen kan också jämföras med liknande beskattning i USA, i form av lokala och delstatliga ”property taxes”. Dessa uppgick år 2012 till 474 mdr dollar, eller drygt 3 procent av BNP. En beskattning på denna nivå i Sverige skulle ge inkomster på drygt 100 mdkr. Ett snabbt införande av en sådan skatt skulle dock innebära mycket stora, och eventuellt oacceptabla, förmögenhetsomfördelningar.

Källor till ovanstående kalkyler kan fås från Finanspolitiska rådets kansli.