Finanspolitiska rådet
.

Finanspolitiska rådet
Box 3273, SE-103 65 Stockholm
Besök: Kungsgatan 12-14

Tel: 08-453 59 90

info@fpr.se
www.fpr.se

FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2018

14 maj 2018

Finanspolitiken är förenlig med överskottsmålet – men regeringens beräkningar är optimistiska

Om man blickar bakåt har målet om ett offentligt sparande på 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel inte uppnåtts. Det nya målet på 1/3 procent som gäller från 2019 har heller inte uppnåtts sett över de gångna åtta åren. Om man blickar framåt bedömer vi att det sparande som regeringen beräknar för 2018–2019 är förenligt med både det gällande och det nya lägre överskottsmålet. Vi anser dock att beräkningen är väl optimistisk: den förut­sätter att jämvikts-arbetslösheten är lägre och potentiell BNP högre än vad andra prognos­makare bedömer.

Den aktiva finanspolitiken är alltför expansiv

Svensk ekonomi har sedan flera år haft en allt starkare konjunktur. Trots detta har den aktiva finanspolitiken snarare förstärkt än dämpat konjunkturuppgången; det konjunkturjusterade sparandet har minskat i ett par års tid. Finanspolitiken är därför inte väl avvägd. Regeringen har lagt för liten vikt vid överskottsmålet när det gäller att anpassa finans­politiken till konjunkturen. Finanspolitiken borde vara mer åt­stramande, dels för att minska risken för överhettning, dels för att öka det framtida utrymmet för konjunkturstabiliserande åtgärder. Rådet menar, till skillnad från regeringen, att det i dagsläget inte finns skäl att understödja penningpolitiken med finanspolitiska åtgärder.

Höga krav på arbetsmarknadspolitiken framöver

Sysselsättningsgraden i Sverige är alltjämt högst i Europa. Den stora invandringen under 2015–2016 medför emellertid att alltfler personer i arbetskraften har en svag anknytning till arbetsmarknaden. Vi bedömer att regeringen inte kommer att nå sitt mål om att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år 2020. Regeringen borde, som rådet tidigare föreslagit, omformulera sitt arbetslöshetsmål till separata mål som är nära kopplade till de problem som finns på den inhemska arbetsmarknaden. Det gäller i synnerhet arbets­marknadsutsikterna för dem som saknar gymnasieut­bildning, utomeuropeiskt födda och nyanlända. Vi bedömer att det utöver regeringens åtgärder och överenskommelsen mellan arbetsmarknadens parter om tidsbegränsade etableringsjobb finns ett behov av att parterna också öppnar upp för enkla jobb som inte är tidsbegränsade.

Ändringar av kapitalbeskattningen har gynnat höginkomsttagare

Inkomstspridningen har ökat de senaste decennierna. Den viktigaste förklaringen till detta är att kapitalinkomsterna har ökat och blivit mer koncentrerade till höga inkomstskikt. Efter 1991 års skattereform har en rad förändringar genom­förts i kapitalbeskattningen. Samman­taget har dessa reformer inneburit en lägre genomsnittlig skatt på kapitalinkomster, större skillnader mellan skatten på olika slags kapital­inkomster och en större asymmetri i förhållande till avdragsräntor. Ändringarna har främst gynnat hushåll med höga inkomster. Samtidigt som den löpande beskattningen av fastigheter sänktes 2007 skärptes beskattningen av realiserade kapital­vinster på fastigheter. Detta har troligen bidragit till att minska rörligheten på bostadsmarknaden. En kommande skattereform bör utformas så att skatten på bostäder i större utsträckning tas ut löpande i relation till bostadens värde och i mindre utsträckning på den realiserade kapital­vinsten.

Ytterligare information

Rapporten Svensk finanspolitik lämnas till regeringen i dag. Finanspolitiska rådet består av Harry Flam (ordförande), Kari Lotsberg (vice ordförande), Peter Englund, Cecilia Hermansson, Bertil Holmlund och Ragnar Torvik.

Kontakt

Vill du veta mer, kontakta rådets ordförande Harry Flam (tel. 070-918 85 45) eller kanslichef Joakim Sonnegård (tel. 08-453 59 88).

Svensk finanspolitik 2018PDF

Se presskonferensen på SVT Forumlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

SammanfattningPDF

PressmeddelandePDF

Summary (English)PDF

Bilder från presskonferensenPDF